Jakas reklama 

 

 Denna artikel är relaterad till ett pågående skeende: Finanskrisen 2008.
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
Ett oväder synligt ovanför några bankbyggnader, i detta fall ABN Amro och Fortis i Rotterdam.
En skylt tillkännager en kommande exekutiv auktion på ett hus i USA där ägaren inte klarat av betalningarna.

Finanskrisen 2008 på världens finansmarknader initierades av en finansbubbla i USA, framför allt relaterad till marknaden för bostadslån.

Innehåll

redigera Orsaken

Finanskollapsen anses ha startat i USA genom så kallade subprimelån, dvs. lån med väldigt dålig säkerhet. Bankerna lånade ut pengar till individer med dålig återbetalningsförmåga med tanken att värdestegringen på husen skulle skapa en säkerhet och kunde därmed skjuta både ränteinbetalningar och amorteringar på framtiden när huset skulle anses vara mer värt. Säkerheten i dessa subprimelån paketerades om i exempelvis olika obligationspaket och såldes vidare. Problemet kom när prisökningarna på hus stagnerade och lånen skulle sättas om. En kedja av fallande boendekostnader samt att ingen visste vem som satt på de "dåliga" säkerheterna satte igång en lavin i USA:s finansbransch.

Case-Shiller index, som visar prisutvecklingen på amerikanska huspriser.

Reglerna i USA gjorde att banken satt med "Svarte Petter" om låntagaren inte hade råd att lägga om lånen, banken tvingades i många fall ta över husen och förlusten när den boende gjorde en så kallad "walkout", vilket innebär att låntagaren förlorar sin insats men slipper ytterligare krav på ett hus som är värt mindre än lånebeloppet.

Den amerikanska fastighetsbubblan är en följd av en lång rad beslut av myndigheter för att stimulera bostadsmarknaden.

1997 höjde kongressen frigränsen för skatt på reavinster från husförsäljning från 125 000 dollar till 500 000 dollar.

1999 gavs bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac ett explicit mål från Clinton-administrationen om att 42% av lånen måste gå till personer med en inkomst under medianen för ett visst geografiskt område. Kravet höjdes till 50 procent år 2000, upphörde sedan till 2004 för att därefter höjas till 52% år 2005. Ett tilläggskrav var att 12 procent av bostadslånen skulle gå till verkliga låginkomsttagare; kravet skärptes senare till 28%.

2004 beslöt den amerikanska finansinspektionen, SEC, att låta fem investmentbankerna låna ut 40 gånger volymen av det egna kapitalet (mot tidigare 12). [1].

Fannie Mae och Freddie Mac ger inte lån direkt till husägarna utan till de banker som svarar för lånen till husägarna. Dessa institut svarar för hälften av alla huslån i USA. För att finansiera sin egen verksamhet sålde instituten lånen vidare med hjälp av investmentbanker som Bear Stearns och Lehman Brothers. Dessa banker är mindre reglerade än de reguljära bankerna.

Banker och andra finansinstitut motiverades att låna ut pengar genom att den amerikanska räntan[2] sänktes från 5,75% till 0,75% under 2002 för att stimulera konjunkturen. När sedan räntan successivt höjdes igen för att 2006 uppgå till 6,25% blev bostadslånen allt dyrare, efterfrågan på bostäder sjönk och därmed bostädernas värde. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkter sjönk. Subprimelånen ökade i omfattning från 2004 och många blev dyrare då de inledande två årens reduktion av räntan ersattes med en förhöjd ränta.

Bankerna ska kunna garantera att en viss mängd kunder kan göra uttag från banken trots att täckning för samtliga lån ej finns tillgängliga på banken. Detta sker genom så kallad fractional reserve banking [3]. Detta innebär i kort att för varje gång pengarna lånas ut reserveras en liten del medan majoriteten av kapitalet kan lånas ut igen.

En annan betydelsefull orsak till finanskrisen är det väldiga inflödet av kapital[4] från oljeländer, omfattande investeringar från Kina, japanska pensionsfonders köp av amerikanska värdepapper och olika typer investeringar från en rad andra länder[5]. Det medförde en ökad tillgång på kapital på den amerikanska marknaden. Det omfattande utländska ägandet är en viktig orsak till att krisen spridit sig till andra länder, som nu ser värdena falla på sina tillgångar i USA.

redigera Effekter

Lehman Brothers huvudkontor i New York.

Problemen för bankerna och de ökade riskerna inom den finansiella sektorn började märkas i augusti 2007 i räntesättningen på marknaden för lån mellan banker och finansinstitut.[6] När banker lånar till varandra, betalar de normalt samma ränta som när staten lånar pengar, plus ett litet påslag, som under första halvan av 2007 och tiden dessförinnan oftast låg på 10 räntepunkter (0,10 procentenheter) eller mindre. Detta påslag, som kallas räntespreaden på interbankmarknaden, låg under hösten 2007 mellan 50 och 100 punkter på många finansmarknader. Detta var ett uttryck för att utlåning till andra banker började ses som betydligt mer riskabelt än förut, på grund av befarande problem med de dåliga bostadslånen. Efter att ha sett ut att stabiliserats i mitten av 2008 ökade åter räntespreadarna i september och oktober 2008. I Storbritannien förekom räntespreadar på mellan 150 och 200 punkter, och i USA på mellan 250 och 300 punkter.[6]

US Case-Shiller index som visar prisutvecklingen på amerikanska huspriser plottat i samma diagram som SCBs svenska småhusprisindex. Case Shiller utgår från index=2000 års nivå, SCB småhusindex utgår från index=1981 års nivå.
Prisutvecklingen på amerikanska huspriser plottat i samma diagram som SCBs svenska småhusprisindex, båda korrigerade för inflationen i respektive land. Index omräknat till 1981 års nivå. 1988, 1991 samt 1998 låg det svenska bopriserna på index. En återgång till index från dagens nivåer motsvarar ett prisfall på ca 45%. 1998 var reproräntan jämförbar med idag.

Eftersom de ökade räntespreadarna innebar kraftigt ökade finansieringskostnader redan i slutet av 2007, fick flera av de anrika investmentbankerna allvarliga problem redan i början av 2008. Först ut var Bear Stearns som togs över av centralbanken Federal Reserve (Fed) i en affär tillsammans med JP Morgan Chase, men denna följdes inom några månader av problem hos de andra av de fyra jättarna. Bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae fick även de akuta problem.

Washington Mutual föll den 26 september.

USAs tredje största investmentbank, Merrill Lynch, var på grund av sina finansiella problem tvungen att gå samman med Bank of America.

De två av fyra kvarvarande största investmentbankerna Morgan Stanley och Goldman Sachs kunde hamna under Feds skydd genom att ansöka om att konverteras till affärsbanker.

Även världens största försäkringsbolag, American International Group (AIG), har uppvisat klara ekonomiska problem.

“TED Spread” är ett mått för kreditrisk för lån mellan banker, och definieras som skillnaden mellan: 1) risk-fria tremånaders "U.S. treasury bill rate"; och 2) tremånaders London Inter Bank Offered Rate (LIBOR), som är den ränta som banker normalt använder mellan sig. En "hög spread" betyder att bankerna bedömer varandra varandes av högre risk. Den sk "t-bill" räknas som "riskfri" eftersom U.S.A.s regering står bakom den.[7]

President Bush möter kongressmedlemmarna, bl.a. presidentkanditaterna John McCain and Barack Obama, 25 September, 2008.[8]

USA antog på fredagen den 3 oktober en s.k. bailout-plan, eller officiellt Emergency Economic Stabilization Act of 2008.[9]

24 oktober, på årsdagen av "den svarta torsdagen" i 1929 års depression föll stockholmsbörsen med 6,09%. Finanskrisens omfattning börjar jämföras med 1929 års depression vad gäller omfattning. Hittills har börsvärdet ungefär halverats under det senaste året.[10]

redigera Påverkan i europeiska länder

En förlöpare, eller ett första tecken på finanskrisen i Europa, skedde egentligen långt innan den egentligen nådde dit. Redan i fjol hamnade den brittiska banken Northern Rock i finansiella problem och en uttagsanstormning, så kallad Bank Run uppstod. Banken kunde dock snabbt räddas, varför krisen inte spreds vidare.

I Danmark har bopriserna fallit kraftigt senaste året och flera danska banker har tvingats ansöka om nödhjälp. En av dem Roskilde bank var på väg mot konkurs och köptes därför upp av staten.

Baltikum har expanderat oerhört de senaste åren och därmed blir en inbromsning kraftigare. Svenska banker har en ovanligt stor exponering i Baltikum. Lettlands premiärminister Ivars Godmanis säger till e24 "Lån användes för konsumtion men det hade varit bättre om de använts för industrin och export. På grund av det hade vi en stark tillväxt på fastighetsmarknaden och en hög dubbelsiffrig tillväxt. Men nu är de åren över och nu får vi försöka att vänja oss vid normala siffror för BNP och export."[11] Runt 90 procent av alla pengar som lånats ut i Baltikum har varit euro, emedan kundernas sparande varit i de lokala valutorna. Baltikums valutor pressas hårt, och vid en devalvering drabbas både bankerna och kunderna pga denna obalans.[12]

Island påstås nu ha drabbats av en härdsmälta, där först förstatligandet (räddningen) av banken Glitnir tärt på den isländska statens kreditbetyg och därefter en oro för att främst banken Kaupthing men även Landsbanki kan hamna i ekonomiska trångmål och kräva ytterligare insatser från staten[13]. Morgonen 2008-10-06 stoppades all handel med bankaktier på Island och under en dag har den isländska kronan minskat med 25% [14].

Bland annat Tyskland och Irland har utökat sin insättningsgaranti till att omfatta obegränsade sparmedel.

Även i Beneluxländerna, Storbritannien och Tyskland har stödåtgärder krävts för att rädda banker.

Huspriser i Spanien.

Från både Island och Baltikum[15] rapporteras om stora lager av osålda bilar, ofta av den mera exklusiva sorten. I Baltikum har man problem med avstannade byggen eller osålda / outhyrda objekt.[16] Länderna uppvisar en ekonomisk tvärnit där konsumenterna varken kan eller vill köpa något.

I England rapporteras att så kallade buy to let-arrangemang varit populära, kort innebär det att privatpersoner köper enfamiljsbostäder för att hyra ut i andra hand. Marknaden för buy to let har exploderat sen 1990-talet, men innebär höga risker för investerarna[17]. Samma artikel visar att antalet buy to let lån ökat i samma takt som huspriserna som i England ökat från ett medelpris på ca 60.000£ 1999 och som toppade på 200.000£ 2007.

Generellt sägs prisuppgångarna (och därmed fallhöjden) på fastigheter vara bidragande till finansbubblans storlek. England och Spanien har haft bland de kraftigare uppgångarna, men Sverige ligger inte så långt bakom.

redigera Påverkan i Sverige

Svenska riksbanken, som i likhet med de flesta centralbanker har tvingats till ett antal åtgärder med anledning av finanskrisen.

Sverige anses inte påverkas i samma utsträckning som USA, då svenska banker varit mera restriktiva med lån på grund av lärdomen från finanskrisen i Sverige 1990-1994. Utformningen av USA:s räddningspaket påstås ha inspirerats av den svenska Bankakuten från 1990-talet. I Sverige fördubblades den statliga insättningsgaranti den 6 oktober 2008 till att omfatta sparbelopp upp till 500 000 kr per kund och bank, samtidigt som fler kontotyper och banker än tidigare omfattas.[18]

Under perioden juli 2007 till oktober 2008 backade Stockholmsbörsen index OMXS30 med 57,8 %. Börsen toppade i juni 2007 kring 1 320 punkter, och i oktober 2008 noterades OMXS30 kring 557.[19]

Dollarn stärks till förmån för svenska kronan, kronan har kraftigt tappat i värde mot både dollar och euro.[20]

redigera Påverkan på finansmarknaden i Sverige

redigera Bankväsendet

De svenska storbankernas upplåningskostnader har stigit kraftigt sedan kollapsen i Lehman Brothers. Dyrast har det blivit för Swedbank att låna pengar. Upprinnelsen till Swedbanks dyra lånekostnader är oro för framtida problem för banken i Baltikum. En svagare konjunktur i Estland och Lettland har skapat en oro för att Swedbank ska drabbas av kreditförluster i mångmiljardklassen. Dessutom finns en oro för att oron ska få sparare att ta ut sina pengar och därmed försämra bankens kapitalbas. Därför kräver långivare extra betalt för att låna ut pengar till banken.[21]

Bankkrisen kan på allvar sägas ha drabbat Sverige efter sommaren 2008. Inga Svenska banker har hittills tvingats till extraordinära åtgärder. Vid Lehman Brothers konkurs visade det sig att flera svenska banker hade investerat i finansinstrument hos Lehman.

Det finns en oro att en eventuell devalvering i Baltikum snabbt skulle kunna förvärra den ekonomiska situationen för SEB och Swedbank då många lån från dessa banker är utgivna i Euro[22].

Fd. riksbankschef Urban Bäckström är kritisk mot de utspel som bland annat Kerstin Hessius haft att riksbanken sänkt räntan för lite och för sent[23]. Riksbanken har tidigare satt inflationsmålet i främsta rummet men har nu i en med andra banker samlad insats sänkt räntan trots att KPI ökade med 1,0 procent i september enligt SCB. [24].

Staten har ännu inte gått in och räddat någon svensk bank, dock har staten gjort en speciell insats på Kaupthings svenska filial. Riksbanken och riksgäldens insatser med att låta bankerna byta mindre säkra bostadsobligationer mot säkra statspapper samt att öka utlåningen mellan bankerna kan klassas som en extraordinär åtgärd.

Reporäntan 1994 - 2008.

Riksbankens reporänta har sänkts sedan finanskrisens början, senast med 0,5 procentenheter till 3,75%. Riksbankens förväntan om inflationen är sagt vara den huvudsakliga styrningen av reporäntan. Målet för riksbankens penningpolitik är att hålla inflationen på 2 procent +/- 1 procentenhet. För närvarande har vi en ovanligt hög inflation i Sverige - 4,4 procent i september. Genom att sänka räntan kan riksbanken stimulera marknaden och försöka påverka till en ökad konsumtion. [25]Det finns risk att inflationen ökar med en sänkt ränta, samtidigt får man ofta i lågkonjunktur en minskad inflation, eller i vissa fall en deflation - dvs att varor och tjänster blir billigare. En låg reporänta i förhållande till andra länder leder ofta till att den inhemska valutan tappar i värde. Kort kan man säga att en hög inflation gör folket fattigare genom att lön och förmögenhet minskar i förhållande till prisnivån.

Efter att finansinspektionen dragit tillbaka Carnegies tillstånd tas banken över av staten genom att riksgälden, via sin fodran på Carnegie, tar över kontrollen av bolaget. Efter likvidation kan eventuella överskjutande tillgångar komma aktieägarna till del. Riksgälden avser ej driva Carnegie vidare mer än de "veckor, månader" som krävs för att bibehålla stabiliteten i banksystemet. Carnegie kan sägas vara den första svenska banken som knäcktes av finanskrisen.

redigera Finansimperium

Finansmannen Maths O. Sundqvist, som haft mycket stora innehav, har på grund av höga belåningar tvingats sälja stora delar av sitt innehav för att täcka sina skulder till framförallt Carnegie och Danske Bank [26].

redigera Privat sparande

Det norska värdepappersföretaget Acta, som rådgivit många svenska sparare att investera i belånade strukturerade produkter, med hjälp av banker såsom Kaupthing Bank, har drabbats av krisen då de varit föremål för undersökning av det norska Kredittillsynet, som granskat deras verksamhet och i pressen ofta ifrågasatta rådgivningsmetodik. Kaupthing Bank har uppmanat Actas kunder att vara lämna "kompletterande säkerheter" för lån som givits i syfte att förvärva Lehman-obligationer med full belåning. För en produkt med inköpsvärde på 60 000 SEK kan kunderna komma att få ställa säkerheter på upp till 300 000 SEK till förfogande. Detta görs då den ursprungliga säkerheten - Lehman-obligationen - ej längre anses vara en fullgod säkerhet.

redigera Påverkan på fastighetsmarknaden i Sverige

redigera Bakgrund

Många har hittills menat att Sveriges fastighetsmarknad inte alls har samma bubbeltendenser som fastighetsmarknaderna i till exempel USA eller Spanien. De senaste veckorna har dock många beskrivit att fastighetsmarknaden tvärnitat och rekordmånga objekt är osålda - hur detta påverkar prisbilden vet vi ännu inte. Statistik och fundamenta visar på att vi haft en mycket kraftig uppgång i både fastighetsvärden och byggkostnader jämfört med löneutveckling och konsumentprisindex. Den närmaste framtiden får utvisa om den kraftiga ökningen kan hålla i sig eller om priserna sjunker tillbaka. I krisen på 1990-talet sjönk fastighetspriserna under konsumentprisindex, skulle detta ske nu har vi fall på uppåt 75% på bostadsrätter och 50% på villor. Bedömare tror inte hittills på så kraftiga fall. I graferna ovan kan man se att Sverige haft en kraftig uppgång på bostadspriser, med en generell prisutveckling väl jämförbar med USA, England och Spanien som sägs vara de värsta bubbelekonomierna med avseende på fastighetsmarknaden.

Byggprisindex, SCB.

Sverige har idag (2008-10-02) de högsta boräntorna på 13 år och SBAB:s rörliga boränta höjdes till 6,42%. 2008-10-08 sattes återigen nytt rekord då SEB höjde den rörliga boräntan till 7% (6,99%)[27]. Till skillnad från i USA har lånemarknaden inte stramats åt särskilt mycket. Bankerna lånar ut nästan som förr, eftersom de litar på sin likviditet. Räntan har dock höjts. Dock är bankerna mer försiktiga med utlåning till företag. Detta har fått till följd att företagen inte kan investera, eller köpa upp konkurrenter i samma utsträckning som tidigare.

Trots att Riksbanken börjat en försiktig sänkning av styrräntan följer inte boräntorna med nedåt i samma utsträckning. Enligt flera bedömare kan det ta flera månader för kreditoron att avta och boräntorna gå nedåt. [28]

Utbudet på mäklarbranschens eget annonsforum hemnet är rekordstort, normalt ligger utbudet på ca 20-35 000 bostäder men under sommaren har denna siffra stigit till ca 40 000 objekt. Hemnet har nu upphört att presentera nuläget då man hävdar att denna information har missbrukats [29]. Enligt Dagens Nyheter fanns 3/10 42.700 objekt på Hemnet[30]. Flera konkurrerande sökmotorer för bostäder har på ett par månader dykt upp, flera av dessa visar information om prisförändring och hur länge objekt legat ute, information som tidigare varit förbehållen de mäklare som varit anslutna till hemnet.[31]

Fastighetsprisindex, SCB.

I grafer från SCB kan man se att fastighetspriser har ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex; Priserna har från 1981 till ca 1999 rört sig ungefär som konsumentprisindex, förutom under krisen på tidigt 90-tal. Sedan 1999 har priserna mer än dubblats mot konsumentprisindex.[32] Endel menar att vi har en fastighetsprisbubbla.

I den mäklarbarometer som SBAB gör visar sig krisen. Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB säger till tidningen Dagens Industri att "Mäklarna har aldrig haft så negativa förväntningar” tidigare. Man konstaterar att mäklarnas förväntningar att utbudet skulle minska kraftig visade sig vara fel.[33]

Hans Lind, fastighetsprofessor, berättar på ett seminarium arrangerat av branschtidningen Fastighetsvärlden 21/10 2008 att han ser tydliga bubbeltendenser på fastighetsmarknaden[34]. Det är inte första gången en boprisbubbla diskuteras i regi av tidningen Fastighetsvärlden, det hände även i början på förra finanskrisen, nämligen den 17 maj 1990.

redigera Lägenheter
Fastigheter på Östermalm.

Bostadsrätter i Stockholms innerstad har snabbt blivit svårsålda och Stellan Lundström, professor i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH, säger till DN att han förväntar sig att bostadsrätterna kommer att falla med kanske ytterligare 30 procent. [35]

Notars vice vd Jonas Lindell rapporterar att i 30 procent av fallen blir det ingen avslut utan bostaden får läggas ut till försäljning igen. Detta tror han kan bero på att de som ägt sin lägenhet mindre än 1,5 år riskerar göra en förlustaffär och i många fall med hög belåning skulle säljarens lån överstiga försäljningspriset.[36]

Tidningen Dagens Industri rapporterar en nedgång på 13 procent på exklusiva våningar på Östermalm mellan maj och september 2008. Enligt mäklarstatistik var snittpriset under juli till augusti på Östermalm runt 53 000 kronor kvadratmetern, medan exklusiva objekt gått ned från 75 000 till 65 000 kronor kvadratmetern. Mäklaren Richard Lagerling rapporterar även att att allt fler kunder väljer att sälja innan de köper nytt och att man oftast på de exklusiva objekten numera har mellan en och två budgivare, sänkta utropspriser och en budgivning som startar under utgångspriset. Samtidigt säger han att "Det som tidigare tog två veckor att sälja kan i dag ta en eller två månader".[37]

SCB för inte statistik över bostadsrättsförsäljningar eftersom priser på bostadsrätter till skillnad från villapriser inte är offentliga, men statistik från värderingsdata AB visar att kvadratmeterpriset i Stockholms stad (som till största delen består av innerstaden) på en 10-årsperiod gått från ca 11.000kr/kvm (1996) till knappa 40.000kr/kvm (2006). För hela riket är samma siffror ungefär 5.000kr/kvm (1996) till 19.000kr/kvm (2006).[38] Kvadratmeterpriset för bostadsrätter har därmed under en 10-årsperiod ökat med ca 270%, medan konsumentprisindex under samma period ökat med ca 10%.

Perioden juli 2008-september 2008 omsattes 2364 objekt av värderingsdatas anslutna mäklare, historik över tidigare omsättning finns inte tillgänglig.

Enligt Värderingsdata AB var 2007-07 den månad med högst kvadratmeterpris (ca 45.000kr/kvm), varefter priserna långsamt sjunkit tillbaka.

redigera Nybyggnation

Priserna på nybyggda bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, från 2006 till 2007 ökade priserna med ca 40%. [39] Även byggkostnaden har ökat betydligt mer än KPI, se graf från SCB ovan.

Under oktober har allt fler valt att avboka köp av nybyggda lägenheter [40], vilket ofta leder till stora kostnader för köparen att bryta kontraktet.

Enligt SVT Rapport [41] tror Boverket på en kraftig minskning av bostadsbyggandet. Stellan Lundström säger till SVT Rapport att han tror på en halvering, till 15.000 bostäder.

redigera Villor

Prisnedgången har till dags dato (2008-10-03) ej slagit igenom på villaförsäljningarna, dock rapporterar bland annat Skandiamäklarnas VD Björn Edstrand om trögare affärer och ökat utbud.[42] Lite dyrare hus har dock börjat vika i pris och är betydligt mera svårsålda enligt samma mäklarrapporter. Statistiken för villaförsäljningar har en större eftersläpning än för bostadsrätter eftersom priserna rapporteras först vid tillträdet, vilket ofta ligger flera månader efter kontraktsteckning.

DI menar i en artikel att räntesänkningar inte kan få priserna på villor att vänta upp. Mäklarsamfundets tidigare ordförande Lars Engelbert säger till tidningen DI att ”Det här är bara början på en husprisnedgång”. Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, säger till samma tidning ”Det vi ser framför oss nu är en nedskrivning av tillväxten så det finns inga möjligheter att bostadspriserna ska stiga”.[43]

Kronofogdemyndigheten har sett en kraftig ökning av utmätningen av villor, antalet utmätningar har ökat med 44 % sedan 2007. Dock är antalet utmätningar nu ca 2000, fastighetskrisen på 1990-talet toppade utmätningarna 20.000[44].

redigera Kommersiella fastigheter
Kommersiella fastigheter i centrala Stockholm.

Kommersiella fastigheter har enligt fastighetskonsulten Newsecs uppskattningar fallit med cirka 10 procent sedan årets början[45]. Newsec räknar med att fallet fortsätter under 2009.

Enligt Bo Nordlund, forskare på KTH, har i snitt noterade fastighetsbolag en soliditet på cirka 40 procent. Vid en soliditet på under 30 procent finns enligt honom risker för stabilitetsproblem. Bolaget Allokton har nu uppvisat problem att betala sina räntor [46].

En dryg månad efter att finanskrisen nått Sverige börjar effekterna på fastighetsbranschen synas. E24 har undersökt fastighetsaffärer under tiden 2006-2007, då gjordes transaktioner för 400 miljarder kronor med en antagen genomsnittlig belåningsgrad runt 85 procent. Vid ett värdefall på 15-20 procent så skulle det egna kapitalet i princip vara utraderat i dessa affärer.[47] Landic Properties, Allokton och Keops är alla bolag som bevakas hårt av media på grund av sina affärer.

redigera Påverkan på industrin i Sverige

redigera Fordonsindustrin

Fordonsbranschens problem tros snabbt förstärkas på grund av finanskrisen. I USA har GM:s aktiekurs minskat till nivåer som inte har setts på över 50 år. Orsaken är mycket stora nedgångar i bilförsäljningen, särskilt i USA. Den har halverats på kort tid. En stor bidragande orsak är att bankerna i USA blivit mycket restriktiva med nya lån, detta för att förbättra sin likviditet.

I USA har kongressen meddelat att billtillverkarna kan få statliga lån på 25 miljarder dollar. Inom EU har Tyskland och Frankrikes regeringar meddelat att fordonsbranschen vid behov kan få ta del av de krispaket som man gått ut med. [48]

Fordägda Volvo PV har senaste tiden varslat 6 000 personer globalt, varav 1 200 konsulter. Senaste varslet berör 2 000 arbetare och 700 tjänstemän i Sverige.[49]

Volvokoncernen varslar 1900 personer[50] varav 500 jobb vid svenska Volvo Construction Equipment (VCE) samt 1 400 anställda vid Volvo lastvagnar i Göteborg, Umeå och belgiska Gent, uppger bolaget i ett pressmeddelande. [51]

GM-ägda SAAB Automobile har också kommit med varsel, dock ännu inte av motsvarande storlek, men försäljningen har backat rejält under året. [52].

Scania minskar produktionen men har ännu inte varslat någon personal[53].

Många menar att underleverantörer till bilindustrin kommer tvingas varsla personal i samma storleksordning som fordonstillverkarna när produktionen minskas[54].

redigera Händelser

redigera Referenser

  1. ^ DN: Finanskrisens skuld
  2. ^ Historical Changes of the Target Federal Funds and Discount Rates
  3. ^ Fractional reserve banking
  4. ^ The U.S. National Debt and How It Got So Big
  5. ^ Major Foreign Holders of Treasury Securities
  6. ^ a b Riksbanken 8 oktober 2008: Spreadar fortsätter stiga
  7. ^ Engelska wikipedia, artikel: "Liquidity_crisis_of_September_2008"
  8. ^ "President Bush Meets with Bicameral and Bipartisan Members of Congress to Discuss Economy", Whitehouse.gov, September 25, 2008.
  9. ^ Engelska wikipedia, artikel: "Emergency_Economic_Stabilization_Act_of_2008"
  10. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_814049.e24
  11. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_815657.e24
  12. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_813545.e24
  13. ^ E24, xx xxx 2008. Läst xx xxx 2008.
  14. ^ E24, xx xxx 2008. Läst xx xxx 2008.
  15. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\24\307695&sectionid=Ettan
  16. ^ http://www.svd.se/naringsliv/varlden/artikel_1938741.svd
  17. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\25\308045&sectionid=Privatekonomi
  18. ^ Pressmeddelande från Finansdepartementet 6 oktober 2008: Regeringen utvidgar insättningsgarantin
  19. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_779689.e24
  20. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\22\307429&sectionid=BorsMarknad
  21. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=830444
  22. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_749033.e24
  23. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_775297.e24
  24. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_774697.e24
  25. ^ http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=1101- 7
  26. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_751563.e24
  27. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_771367.e24
  28. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\21\307179&sectionid=Privatekonomi
  29. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_719593.e24
  30. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\03\304065&sectionid=Privatekonomi
  31. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_744375.e24
  32. ^ http://www.scb.se/templates/tableOrChart____74160.asp
  33. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\21\307140&sectionid=undefined
  34. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\22\307400&sectionid=
  35. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/artikel_733253.e24
  36. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_719901.e24
  37. ^ [1]
  38. ^ http://www.maklarstatistik.se/01/0180_h.htm
  39. ^ http://www.byggindustrin.com/nyheter/kraftig-prisokning-for-nybyggda-bostadsr__5679
  40. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/artikel_796299.e24
  41. ^ SVT-text 2008-10-18, http://svt.se/svttext/web/pages/107.html
  42. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c01%255c303705%26SectionId%3DPrivatekonomi%26menusection%3DPrivatekonomi%3BPrivatNyheter
  43. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\17\306644&sectionid=undefined
  44. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/artikel_802253.e24
  45. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c03%255c303909%26SectionId%3DPrivatekonomi%26menusection%3DPrivatekonomi%3BPrivatNyheter%26o%3Dsp4
  46. ^ http://www.e24.se/e24special/finanskrisen/artikel_755609.e24?service=articlePlayer&articleNr=9
  47. ^ http://www.e24.se/branscher/fastighetbygg/artikel_805063.e24
  48. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\21\307161&sectionid=Ettan
  49. ^ http://www.e24.se/branscher/verkstadsindustri/artikel_747213.e24
  50. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleId%3D2008%255C10%255C09%255C305211
  51. ^ http://www.e24.se/branscher/verkstadsindustri/artikel_747213.e24
  52. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleId%3D2008%255C10%255C09%255C305211
  53. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\09\23\302261&sectionid=Bilmotor
  54. ^ http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/artikel_771579.e24
  55. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=849859
  56. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleId=2008\11\10\310565&SectionId=Ettan
  57. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_754915.e24
  58. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_759053.e24
  59. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_760097.e24
  60. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c03%255c304176%26SectionId%3DBorsMarknad%26menusection%3DBorsMarknad%3BBorsMarknadNyheter
  61. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_762957.e24
  62. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_762859.e24
  63. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_763285.e24
  64. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_766333.e24
  65. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_772069.e24
  66. ^ http://www.ft.com/cms/s/0/33d5b2f2-9514-11dd-aedd-000077b07658,dwp_uuid=11f94e6e-7e94-11dd-b1af-000077b07658.html
  67. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_772947.e24
  68. ^ http://www.ft.com/cms/s/0/f6b5c7c8-952b-11dd-aedd-000077b07658,dwp_uuid=11f94e6e-7e94-11dd-b1af-000077b07658.html?nclick_check=1
  69. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_771367.e24
  70. ^ http://www.e24.se/pengar24/dinekonomi/artikel_773007.e24
  71. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\09\305160&sectionid=Ettan
  72. ^ http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=194453
  73. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_776331.e24
  74. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_774697.e24
  75. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_775437.e24
  76. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=839278
  77. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_784493.e24
  78. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_791241.e24
  79. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_789601.e24
  80. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\16\306365&sectionid=undefined
  81. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fwords%3Disland%26sectionid%3Dettan%26menusection%3Dstartsidan%3Bhuvudnyheter%26articleid%3D2008%255C10%255C16%255C306434
  82. ^ http://www.bors24.se/
  83. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c19%255c306765%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter
  84. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_800439.e24
  85. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_802535.e24
  86. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_805267.e24
  87. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\307666&sectionid=Privatekonomi
  88. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\307678&sectionid=Ettan
  89. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\307659&sectionid=Ettan
  90. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\24\307872&sectionid=Dinapengar
  91. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\24\307957&sectionid=BorsMarknad
  92. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_814049.e24
  93. ^ http://di.se/
  94. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_851013.e24
  95. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c11%255c10%255c310678%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter
  96. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_853705.e24
  97. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/artikel_856557.e24
  98. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c11%255c11%255c310939%26SectionId%3DBilMotor%26menusection%3DBilMotor%3BBilMotornyheter
  99. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_871117.e24
  100. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_886505.e24
  101. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_891311.e24
sprawdz strone 906 906 brak hosta niezarejestrowana strona