Jakas reklama 

 

Skulptur av K.G. Bejemark "Sven Jerring intervjuar Gunder Hägg" utanför radiohuset i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard

Sveriges Radio AB (SR) är ett svenskt allmännyttigt (public service på engelska) företag som sänder reklamfri radio. SR sänder 4 rikstäckande och 27 lokala radiokanaler i FM-nätet; utlandsprogram via satellit och i AM-nätet; digitalradio i DAB-nätet över storstadsområdena och Norrbotten; samt Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och mp3-format. Företaget ägs, liksom Sveriges Television och Utbildningsradion, av en statlig stiftelse, vars styrelseledamöter utses av statsmakterna.

Sveriges radio ägde tidigare också skivbolaget SR Records.

Sveriges Radio var fram till 1979 namnet det företag som förutom radio också sände television. 1979 delades bolaget upp i fyra programbolag: Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Riksradio. Det samlade moderbolaget för de fyra fick då namnet Sveriges Radio. SVT och UR existerar fortfarande, medan Lokalradion och Riksradion 1993 slogs ihop, och heter sedan dess Sveriges Radio.

Sveriges radio har dagligen 4,2 miljoner lyssnare.

Innehåll

redigera Historik

Radiohusets entré från Oxenstiernsgatan
Radiohusets entré från Oxenstiernsgatan
Radiohusets från Gärdesgatan
Radioutställning på Sveriges Radio.

SR bildades 1925 under namnet AB Radiotjänst i och med att radion förstatligades. Man sände först bara en kanal under några timmar var kväll. 1926 utökades sändningarna för att 1933 uppgå till ungefär åtta timmar dagligen.

Den första radiolicensen tecknades av ingenjören Gösta Fant, den 9 mars 1923. 14 år senare (den 8 april 1937) passerades en miljon radiolicenser, när skräddaren L J Hådén från Fridhem i Hudiksvall tecknade sin. Han tilldelades en minnespokal av silver, till ett värde av 600 kronor.

1937 startade Dagens Eko som ett kommenterande nyhetsprogram, men TT höll fortfarande i de korta telegramsändningarna.

Under andra världskriget hade radion en viktig roll i rapporteringen och krigsberedskapen.

1955 fick Sverige sin andra radiokanal genom starten av P2. 1956 började Radiotjänst även sända ett televisionsprogram. 1957 förändrades ägarbilden och företaget fick namnet Sveriges Radio.

I början av 1960-talet började piratradiosändarna hota monopolet. Som svar startade därför Melodiradion med lättsammare musik. 1962 började också den tredje kanalen, P3, försöksverksamhet som blev reguljär 1964.

Den 12 december 1966 gjorde SR en profilering av kanalerna. P1 blev den seriösa talande informationskanalen, P2 sände regionala program, skolradio samt program med västerländsk konstmusik och P3 blev en mer lättsam musikkanal.

Efter ett halvårs försökssändningar 1973, startade reguljär lokalradio 1977 vardagar i tre "fönster" i P3-kanalen. SR:s 24 lokala stationer baserades i huvudsak på den svenska länsindelningen. Samma år öppnades demokratiprojektet Bandverkstan, där vem som helst kunde göra egna radioprogram. Projektet lades dock ned 1986 av okänd anledning.

1979 genomförde Sveriges Radio en omorganisation där företaget delas upp i fyra dotterbolag: Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB), Sveriges Utbildningsradio (UR) och Sveriges Television (SVT).

Efter att Olof Palme mördades 1986 infördes nyhetssändningar dygnet runt.

1987 startade den fjärde radiokanalen, Sveriges Radio P4, som blev lokalradions egna kanal. Emellertid hade de lokala stationerna bara resurser att sända klockan 06:00–18:00 vardagar. Övrig tid återutsändes P1, P2 och P3.

1993 slogs LRAB och RR ihop till Sveriges Radio. Samtidigt profileras P3 som en kanal för den yngre halvan (upp till 37 år) av befolkningen, medan P4 riktade sig till den äldre.

1995 sände TT nyheter i Sveriges Radio för sista gången. Nu producerar SR alla egna nyhetssändningar, dels av Ekot och dels av de lokala kanalernas nyhetsredaktioner.

I september 1995 startade digitala sändningar i DAB-format.

I juni 1996 startade företaget sändningar över Internet i Real Audio-format, senare även i Windows Media-format.

13 maj 2005 startade sändningar i MP3-format (s k poddradio) över Internet efter att SR i flera år sagt sig inte vilja sända i fler format på grund av resursbrist.

Sedan 25 oktober 2005 sänder P4-kanalerna dessutom via internet vilket innebär att samtliga SR-kanaler direktsänds från www.sr.se och totalt kan nu 41 olika kanaler från SR höras via internet.

Den 16 januari 2006 startade SR Sápmi, en ny samisk radiokanal på webben. Därmed har också samerna i Sverige en egen radiokanal som sänder dygnet runt.

Den 13 december 2007 startade Sveriges Radio 2 nya kanaler (se nedan) som sänder julmusik dygnet runt fram till den 7 januari 2008.

redigera Finansiering

Sveriges Radio, liksom de andra så kallade Public service-bolagen, Sveriges Television och Utbildningsradion, vilka ägs av samma statliga stiftelse, finansieras av mottagaravgifter för TV (tidigare: "licens"). TV-avgiften, som beslutas av riksdagen, är inte kopplad till huruvida man tittar på SVT:s program eller inte utan till om man äger en TV-apparat. Radioapparater är dock avgiftsbefriade. 2006 är TV-avgiften i Sverige 1.968 kronor om året eller 164 kronor i månaden. Public service-bolagen har en årlig budget på närmare 6,7 miljarder kronor. Det motsvarar 18,6 miljoner kr per dygn, varje dag året runt. Public service har därmed en större budget än samtliga privata svenska TV- och radiostationer tillsammans.{{Källa behövs}, men är ca fem gånger mindre än de resurser som exempelvis fransk och brittisk public service har till förfogande. Summan som utbetalas från tv-avgiftsmedlen räknades tidigare upp med ett konsumentprisindex men är sedan början av 2000-talet fastställd till en ökning på 2 procent per år mot tidigare 3-4. (Källa: SR Ekonomichef Jyrki Elo, april 2008)

redigera Ledning

Sveriges Radios ledning utövas av styrelsen, som utser bolagets verkställande direktör. Styrelsens ordförande utses av regeringen, medan övriga ledamöter tillsätts av bolagsstämman eller av de fackliga organisationerna SIF och Svenska Journalistförbundet.

Ledningen ska se till att företaget följer grundläggande principer för en radio i allmänhetens tjänst, till exempel oberoende, integritet, mångfald, kvalitet och tillgänglighet för alla medborgare. Statens villkor för finansieringen specificeras i det så kallade sändningstillståndet (omfattar f n 2007-09).

Sveriges Radios ledningsfunktioner har under 2000-talet kännetecknats av en viss turbulens. 2003 rekryterade styrelsen Joachim Berner till ny verkställande direktör efter Lisa Söderberg. Efter facklig kritik mot Berners person, drog styrelsen tillbaka utnämningen, men tvingades att betala lön till Berner i två år (2,4 miljoner kronor). Turbulensen ledde till att regeringen sparkade styrelseordföranden Marika Ehrenkrona, och att större delen av styrelsen avgick.

Ove Joanson, 1984-90 vd för Sveriges Radio, utsågs av regeringen till styrelseordförande. Han rekryterade Peter Örn till vd-posten. Örn satte igång en stor omorganisation av företaget – SR 2010. Målet var bland annat att genomföra kraftiga besparingar eftersom kostnaderna ökade mer än anslagen från staten. Bland annat uppmanades personal att säga upp sig via avgångsvederlag. 2007 hade ett 150-tal medarbetare accepterat att sluta.

Missnöjet med Örn och ledningsgruppen ökade markant. Förutom besparingarna, var personalen missnöjd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt lägga ut radioproduktion på bolag utanför SR samt med toppchefernas brist på dialog med medarbetarna.

I maj 2007 avskedades i praktiken Peter Örn av styrelsens ordförande Ove Joanson. Till ny vd utsågs den f d chefen för Ekoredaktionen, Kerstin Brunnberg. Hennes första åtgärd var att låta tre av de högsta cheferna i Örns ledningsgrupp gå.

redigera Radiokanaler

redigera Nationella kanaler

redigera Lokala kanaler

I P4 sänds under delar av dygnet lokala radioprogram. Stockholm och Malmö har två lokala kanaler. Alla dessa kanaler sänds även över webben:

redigera Övriga kanaler

Oklart om Sveriges radios julkanaler återkommer nästa år.

redigera Tidigare kanaler

redigera Se även

redigera Externa länkar

redigera Källor

906 brak hosta no host brak hosta no host